linksys

Barnen var för ovanlighetens skull jättelugna och gjorde precis som jag sa. Det kanske börjar ordna sig för mig också att de lyssnar på mig.. Vi får väl se. De gick snällt och la sig och somna nästan på en gång.
Själv så satte jag mig och titta på en tjej som vägde 400 kg. Fast hon vägde så mycket och var sängliggande så var hon fint sminkad, mån om sina barn och verkar jättetrevlig. Det sorgliga i det hela var att hon hade bestämmt sig för att operar magsäcken så att hon kunde gå ner i vikt, men 2 dagar efter operationen så orkade inte hennes hjärta mera och gav upp. Hon blev 29 år gammal. De blev en liten tankeställare för mig. Att inte låta det gå så långt. Jag måste börja hålla koll på min vikt. Inte överdriva, men bara så att jag mår bra och får vara med mina barn så länge som möjligt...

Efter att jag hade lagt mig i sängen och skulle sova så vaknade Felix till. Jag gick in till honom och skulle försöka trösta honom. Jag tog upp honom och gosade lite med honom för att lugna honom lite. Då såg jag kortet på min Mormor och Ewelina. Då brast det. Alla tårar kom och jag blev jätteledsen. Som tur var var Jani hemma så att han kunde ta Felix och sedan trösta mig. Det var jobbigt att gråta så, men det var skönt efteråt att det hade kommit ut och jag började tänka på alla roliga saker vi gjort tillsammans. Och alla mysiga saker. Tex att hon strök mig över kinden och kalla mig för Lilla Jenny...

Sov så gott. Jag glömmer dig aldrig.. Älskar dig..